Kroppshetsa lite mer tack

Blogg

Tänkte skriva av mig lite ang vikt, kroppshets, graviditet, ja mina tankar om allt kring detta.

Under min graviditet hade jag ganska mycket ångest över att gå upp för mycket i vikt osv. Efter att jag läst Sanna Guidettis inlägg om hennes viktuppgång och vad hennes barnmorska sagt till henne om att typ inte äta några kolhydrater och mer sallad fick jag hjärnspöken … Du ska absolut inte banta när du är gravid eller ammar?? Att en läkare eller barnmorska säger det är helt sjukt .. sen kan man äta bättre men du behöver ju näring till ditt barn för att detta ska kunna växa & må bra. Men iaf, detta kom upp i huvudet många ggr och jag hade sån ångest varje gång jag skulle väga mig hos barnmorskan. Jag gick upp ca 18-19 kg på 9 månader. Jag vägde 63kg när jag skrev in mig hos barnmorskan när jag var gravid i typ vecka 8. Sen gick jag upp till typ 81,9 kg. Jag försökte att inte tänka på det så mycket men jag blev väldigt påverkad av sociala medier och jämför mycket med andra som är gravida eller har varit. Detta gör jag än idag och det måste jag jobba på. Men det som också gjort att jag mått dåligt över min kropp och vikt efter förlossningen är pga en sak som min barnmorska sa till mig. När jag var på min efterkontroll 8 veckor efter förlossningen så hade jag gått ner ca 10 kg av dessa 18-19 som jag gick upp och barnmorskan och jag pratade om vikt och sådär. Och då sa min barnmorska att när barnet är 6 månader bör man ha gått ner till sin startvikt, alltså 63 som jag vägde när jag skrev in mig. Där och då kändes det ju ganska långt fram och jag funderade inte mer på det utan tänkte att ja, men det har jag nog gått ner till när Eila är ett halvår. Trodde jag … vid 5,5 månad efter förlossningen började ångesten krypa sig fram, jag hade fortfarande inte gått ner mer än dessa 10 kg och barnmorskan satt på min axel och viskade ”6 månander” ….. Detta gjorde såklart inte det bättre, jag ville och vill inte få ångest varje gång jag fikar eller beställer pizza/sushi/pasta istället för en sallad …  Jag började fråga runt folk som varit gravida om detta stämde att man ska ha gått ner alla kilon till 6 månader efter förlossningen, men det var nästan ingen som hört detta utan möjligtvis mer närmare 1 år efter förlossningen .. om ens det? Det finns väl folk som går ner allt jättesnabbt och folk som kämpar i år. Det känns inte som att det finns något SKA HA GÅTT NER TILL ….. och folks reaktioner var mer att det var det sjukaste de hört och att så ska absolut inte en barnmorska säga till en nybliven mamma …  jag hör fortfarande dessa orden och snart är Eila 7 månader och vågen står på ungefär samma fortfarande. Jag skuldbelägger inte bara barnmorskan och hennes ord utan jag vet att jag borde skjuta bort tankarna och bara leva på, ta hand om mig och mitt barn, träna och äta bra men också unna mig när jag vill det. Vilket jag såklart gör men jag tänker fortfarande på det hon sa väldigt ofta. OCH hade inte barnmorskan sagt detta till mig så hade det inte spökat i min hjärna så mycket som det gjort … och då hade jag kanske inte stått framför spegeln och tänkt på att fettsuga mig, hårdbanta och ja allt dumt som jag tänkt när jag sett min kropp i spegeln. Visst är det tråkigt att jag inte får på mig alla kläder i min garderob, men jag tänker att jag får ge MIN kropp tiden som DEN behöver. Vissa dagar är jag stark och bara ”fuck it”, vissa dagar inte lika stark …. men jag försöker tänka såhär;

Please, vi föder barn, vi skapar liv, vi är freaking vetenskapskvinnor, give me a break! Jag är frisk och mår bra, var glad och nöjd för det liksom. Ja, så ska jag verkligen försöka tänka när dessa jäkla tankarna dyker upp i huvudet!!!

Jag började träna för att gå ner i vikt efter förlossningen men jag hoppas att jag kan vända det till att jag vill träna för att det är kul, för att bli stark och må bra!